Anders Franzéns sjöbod och dykarklocka
Här bedrevs den grundläggande forskningen som bland annat återgav oss regalskeppet Vasa. Boden förvaltades tidigare av Anders Franzéns stiftelse för sjöhistorisk forskning, bildad 1988.
Anders Franzén föddes 1918 och var forskare vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, sedan 1979.
Han var bland annat initiativtagare till bärgningen av regalskeppet Vasa. Det var just i den här boden - ursprungligen en saltbod från 1865 - som Anders Franzén drog sina slutsatser om att skepps-masken inte trivdes i Östersjön, och därför bevarades skeppen som sjunkit i det bräckta vattnet.
Anders Franzén var med och bärgade våra mest intressanta och välbevarade vrak: Resande Man, Lybska Svan, Vasa och Riksäpplet. Vasa hittade han år 1956 på botten av Stockholms ström.
I vattnet runt Dalarö och speciellt vid Dalarö skans är det rena skeppskyrkogården. Anders Franzén har därför alltid tillbringat sina somrar ute på Dalarö. Det sägs även att det utanför Dalarö skans skall ligga en pengasäck, innehållande lönen för hela svenska flottan, som en sjöman skall ha tappat år 1565.
År 1676 förliste skeppet Riksäpplet utanför Dalarö skans.
Anders Franzén (1918-1993) sommarbodde med sina föräldrar på Dalarö snett ovanför sjöboden och spanade då bland annat efter Riksäpplet utanför Aspö med hemmagjord vattenkikare. Han märkte
senare att Riksäpplets trädelar konstigt nog inte angripits av skepps-mask.. Detta var visserligen känt men ingen hade tidigare dragit slutsatsen att detta möjliggjorde att trävirke under vatten i Östersjön
kunde bevaras i hundratals år.
Dalarö var under flera århundraden Stockholms uthamn, Rikets Stora sjötull och hemmahamn för örlogsflottan. Sålunda blev farvattnen i Dalarö skärgård med tiden en skeppskyrkogård och en veritabel skattgömma för Anders Franzén och andra skeppsarkeologer.
Sjöboden, en f.d. saltbod vanlig i skärgården, byggdes ca 1875 av mästerlotsen Öhman.
Den skulle egentligen rivits redan 1912, när den gamla fiskehamnen moderniserades men fick bli kvar som magasin för smörjoljor m.m. åt handlanden Norberg, vars son sedermera sålde boden till Franzén
år 1950. Boden rustades av Anders Franzén till studiekammare, förvaringsplats för utrustning och blev forskningsbas i 20 år. Här upprättades den s. k. vrakkartan med 12 svenska örlogsskepp, som sjunkit med man och allt. I sjöboden studerades också nivå- och grundkartor från botten i Stockholms ström. Samtidigt utvecklade Anders Franzén ett s. k. propplod med vars hjälp han i augusti 1956 lokaliserade och fiskade upp ett stycke svartek från Vasa, som kantrade och sjönk på sin jungfruresa utanför Beckholmen 1628.
Nu finns ju Vasa i eget museum på galärvarvet i Stockholm som en enastående turistattraktion, invigt 1990 med miljontals besökare
Den f.d. saltboden har alltså haft mycket stor betydelse för Franzéns forskning. När "Anders Franzéns Stiftelse för sjöhistorisk forskning" bildades 1988, föreslog Anders Franzén att stiftelsen skulle övertaga boden och i fortsättningen förvalta den. På så sätt tillkom och invigdes formellt Anders Franzéns Museum på Dalarö i juli 1990. Sedan sommaren 2003 förvaltar och driver Dalarö Hembygdsförening Anders Franzéns sjöbod.
Sjöboden är numera en hembygdsgård och är öppen för insyn alla icke ”ösregniga dagar” och öppnas för grupper efter överenskommelse med Dalarö Turistbyrå.
Anders Franzén föddes 1918 och var forskare vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, sedan 1979.
Han var bland annat initiativtagare till bärgningen av regalskeppet Vasa. Det var just i den här boden - ursprungligen en saltbod från 1865 - som Anders Franzén drog sina slutsatser om att skepps-masken inte trivdes i Östersjön, och därför bevarades skeppen som sjunkit i det bräckta vattnet.
Anders Franzén var med och bärgade våra mest intressanta och välbevarade vrak: Resande Man, Lybska Svan, Vasa och Riksäpplet. Vasa hittade han år 1956 på botten av Stockholms ström.
I vattnet runt Dalarö och speciellt vid Dalarö skans är det rena skeppskyrkogården. Anders Franzén har därför alltid tillbringat sina somrar ute på Dalarö. Det sägs även att det utanför Dalarö skans skall ligga en pengasäck, innehållande lönen för hela svenska flottan, som en sjöman skall ha tappat år 1565.
År 1676 förliste skeppet Riksäpplet utanför Dalarö skans.
Anders Franzén (1918-1993) sommarbodde med sina föräldrar på Dalarö snett ovanför sjöboden och spanade då bland annat efter Riksäpplet utanför Aspö med hemmagjord vattenkikare. Han märkte
senare att Riksäpplets trädelar konstigt nog inte angripits av skepps-mask.. Detta var visserligen känt men ingen hade tidigare dragit slutsatsen att detta möjliggjorde att trävirke under vatten i Östersjön
kunde bevaras i hundratals år.
Dalarö var under flera århundraden Stockholms uthamn, Rikets Stora sjötull och hemmahamn för örlogsflottan. Sålunda blev farvattnen i Dalarö skärgård med tiden en skeppskyrkogård och en veritabel skattgömma för Anders Franzén och andra skeppsarkeologer.
Sjöboden, en f.d. saltbod vanlig i skärgården, byggdes ca 1875 av mästerlotsen Öhman.
Den skulle egentligen rivits redan 1912, när den gamla fiskehamnen moderniserades men fick bli kvar som magasin för smörjoljor m.m. åt handlanden Norberg, vars son sedermera sålde boden till Franzén
år 1950. Boden rustades av Anders Franzén till studiekammare, förvaringsplats för utrustning och blev forskningsbas i 20 år. Här upprättades den s. k. vrakkartan med 12 svenska örlogsskepp, som sjunkit med man och allt. I sjöboden studerades också nivå- och grundkartor från botten i Stockholms ström. Samtidigt utvecklade Anders Franzén ett s. k. propplod med vars hjälp han i augusti 1956 lokaliserade och fiskade upp ett stycke svartek från Vasa, som kantrade och sjönk på sin jungfruresa utanför Beckholmen 1628.
Nu finns ju Vasa i eget museum på galärvarvet i Stockholm som en enastående turistattraktion, invigt 1990 med miljontals besökare
Den f.d. saltboden har alltså haft mycket stor betydelse för Franzéns forskning. När "Anders Franzéns Stiftelse för sjöhistorisk forskning" bildades 1988, föreslog Anders Franzén att stiftelsen skulle övertaga boden och i fortsättningen förvalta den. På så sätt tillkom och invigdes formellt Anders Franzéns Museum på Dalarö i juli 1990. Sedan sommaren 2003 förvaltar och driver Dalarö Hembygdsförening Anders Franzéns sjöbod.
Sjöboden är numera en hembygdsgård och är öppen för insyn alla icke ”ösregniga dagar” och öppnas för grupper efter överenskommelse med Dalarö Turistbyrå.