Skeppsvraken vid Dalarö

Dalarövraket Bodekull

Ett mycket välbevarat skeppsvrak, som preliminärt dateras till 1600-talets mitt eller senare hälft, har påträffats utanför Dalarö i Stockholms södra skärgård. Östersjöns vatten, utan skeppsmask, ger unika förutsättningar för vrak att bevaras. Fyndet värderas som världsunikt.
Länsstyrelsen avser att utfärda ett dyk- och ankringsförbud på det sköra vraket. Senare i vår kommer Statens maritima museers arkeologer att genomföra dykningar på platsen – och förhoppningar finns att i framtiden kunna göra Haninge kommuns många intressanta vrak mer tillgängliga.
Det unika vraket upptäcktes redan 2003 av en grupp yrkesdykare, som nu bildat föreningen Marina kultursällskapet, men det har fram till idag inte varit känt av sportdykare och allmänhet. Nu belägger Länsstyrelsen i Stockholms län det intressanta och ömtåliga vraket med dyk- och ankringsförbud.
Utifrån enstaka fynd och skeppets konstruktion har arkeologerna preliminärt kunnat datera vraket till 1600-talets mitt eller senare hälft. Det har varit ett 20 meter långt, tremastat fartyg. Det går ännu inte att avgöra vilken funktion fartyget har haft. Det finns åtminstone en kanon på vraket, men det är inte troligt att det rör sig om ett utpräglat örlogsskepp, snarare ett handels- och transportskepp.
Det är ett ovanligt välbevarat vrak, bland annat står två av undermasterna fortfarande i upprätt läge. Skeppet står kölrätt på botten och all last och inventarier som funnits på skeppet när det förliste verkar finnas kvar.

Den första skissen av vraket gjord av dykarna som hittade det. Illustration: Anders Autellus / Marina kultursällskapet
– Vraket erbjuder en fantastisk möjlighet att tolka stormaktstidens sjöfart och samhälle. Samtidigt är det extremt skört – som ett äggskal. Strömmar och erosion har kraftigt försvagat konstruktionen, säger Andreas Olsson, chef för arkeologienheten vid Statens maritima museer. Under maj månad kommer Statens maritima museer i samarbete med Marina kultursällskapet, Södertörns Högskola, Southamptons universitet och Haninge kommun att dyka vid vraket för att dokumentera det. Trots ett dyk- och ankringsförbud, finns farhågan att vraket kan komma att utsättas för åverkan och plundring.
– Det finns ett fåtal sportdykare som bryter mot lagen och plockar med sig föremål och orsakar förstörelse, men de allra flesta sportdykare uppträder ändå respektfullt vid fornlämningar. Det är vår förhoppning att det här och andra välbevarade vrak i framtiden ska kunna upplevas på plats – utan att de tar skada, säger Andreas Olsson.
Statens maritima museer och Haninge kommun har visionen om att i framtiden kunna skapa en dykpark. Där skulle sportdykare, under kontrollerade former, kunna erbjudas bra information och dyk på intressanta platser kring Dalarö. Flera vrak från 1500 - 1700-talen finns i området: t ex Anna Maria, Riksäpplet, Gröne Jägaren och Bellevuevraket. Dessutom finns Dalarö skans med hamn från 1600-talet.
– Vattnen i Haninge kommun har en extremt spännande kulturmiljö bevarad – det är Sveriges, kanske världens, vrakkommun nummer ett!, säger Andreas Olsson.

Läs mer om Bodekull här. (Länk till Sjöhistoriska museet)

Se animation om hur Dalarövraket förliste: http://dalaro.sfe.se/ 

3D-modell

Anna Maria var ett så kallat flöjtskepp som vintern 1708-1709 var på väg mot Portugal med last av plank, järn och koppar då hon fastnade i isen utanför Dalarö. Där drabbades hon av brand och sjönk.
3D-modell

Regalskeppet Riksäpplet var ett svenskt regalskepp.
Fartyget, som sjösattes 1663, förliste under en storm utanför
Dalarö den 5 juni 1676. Fram till 1921 låg fartyget väl bevarat på 15 meters djup. Då sprängdes hon i syfte att återvinna skeppsvirket som
bestod av svartek.

Gröne Jägaren förliste 1676 pga. brand då man låg och bärgade kanoner från Riks-äpplet. Gröne Jägaren var ett 26 kanoners krigsfartyg, utrustat som brännare, Vissa delar bärgades 1920 och 1957.
Nu återstår endast trasiga skrov- och riggdelar.

Handelsfartyg sjunket på 13 m djup nära Dalarö i Stockholms skärgård ca 1700. Tremastat flöjtskepp, välbevarat och skrov helt, men däcket är borta. Skrovet är ca 23 m långt. Upptäcktes av Sven-Olof Johansson 1965, utgrävdes 1970-74. Då installerades dragstag av stål för att hjälpa till att hålla samman skrovet.
3D-modell

Ingrid Horn (Sjöhistoriska.se)
Ingrid Horn (Reportage i Allers Familje-Journal 1917)

Tyskt ångfartyg i stål på väg från Luleå mot Tyskland med malmlast förliste 1917 efter sammanstötning med svenska ångaren Bergvik. 
19 man omkom. Skada styrbord midskepps.
Till minnesstenen på Dalarö kyrkogård